Träsk!
Vi har hamnat i något sorts gnäll&krållel-träsk. Inget, och då menar jag INGET går att göra utan att det ska gnällas och framför allt krånglas.Bara en sån sak som att förflytta sig från en punkt till en annan. Fort går det inte och mycket händer på vägen. Borsta tänder och klä på sig ska vi INTE prata om. För att INTE prata om det här med att komma iväg någonstans. Jag tycker inte att jag ska behöva tala om i detalj VAD som ska göras utan jag tycker att det ska räcka att säga: -Stäng av TVn, nu ska vi åka till fritids/fska! Men så är det inte!!! Känner mig som värsta tjatkärringen när verkligen allt måste upprepas i oändlighet. På nått sätt måste detta brytas, jag vet bara inte hur...
Just nu har jag en Mellan som MÅSTE göra allt annat än att sova. Dricka vatten, kissa, se vad katterna gör, hjälpa katterna när bollen rullat ner för trappen, få hjälp med att stoppa in hunden innanför tröjan, hjälpa katterna igen, bara komma upp och säga nått viktigt, visa ett sår, välja en bok, visa fler sår.... I all oändlighet!!!
